Hej allihopa! Hoppas solen lyser lika starkt hos er som det gör här i Åkersberga 😀
Idag har vi en gäst som skickat en hälsning! Gästen heter Mary Juusela och är en av Sveriges mest anlitade föreläsare och utbildare i tolerans genom företaget Lika Olika som Mary är grundare och är VD för. Sedan 2015 har Lika Olika utbildat och coachat drygt 60 grund- och gymnasieskolor, 30 kommuner och 20 storbolag i Sverige och Norden. Läs mer på likaolikametoden.se och följ henne på Twitter, Facebook, Instagram och Linkedin under namnet Lika Olika-metoden, hon har även en blogg!
Nu över till Mary:
Att trivas med sig själv, sin kropp, sina tankar och sina känslor är svårt. De flesta av oss känner tidvis skav i livet på grund av prestationsstress, sviktande självförtroende, alla val vi måste göra, saker vi måste hinna – tror vi! För vi måste våga stanna upp och ge oss själva en chans att ta reda på vad VI vill, en och en. Vad vill DU? Hur skulle du vilja prioritera för att må som bäst?
Sånt här har jag ägnat många timmar till att tänka på, eftersom jag också har känt uppgivenhet och ont i själen över hur mitt liv har sett ut. Mitt skav handlade om att jag inte trodde att jag dög som den jag verkligen var. Att min bruna hudfärg i det vita närsamhället där jag växte upp krävde att jag var tvungen att kompensera med överprestation för att alls duga. Jag kämpade mig sjuk och sårig inombords för att vara duktig och spela glad, år i livet som nästan blev min död. Tills jag nådde en gräns och var tvungen att välja: Slänga masken och leva som mig själv eller ge upp.
Jag valde att leva och det tackar jag mig själv för varje dag. När jag började tänka på det, så förstod jag att de som frös ut mig på grund av hur jag ser ut, också var offer på sina sätt. De var rädda, osäkra, oerfarna och gjorde vad som krävdes för att tillhöra gänget – och påpekade våra utseendemässiga olikheter som något dåligt. När vi i själva verket är lika olika hela bunten, jorden över.
Alla har en ryggsäck med damm som får det att stockas i halsen så fort vi öppnar upp. Efter många års studier och grävande i den mänskliga psykologin är min skaviga bakgrund det viktigaste som har hänt mig. Min bas som tog mig framåt och gav mig mod att skrika HÄR ÄR JAG, JAG ÄR BRUN, JAG ÄR BRA, JAG ÄR JAG. Jag har nämligen förstått att även jag bär på fördomar om människor, även jag måste jobba på min attityd, förutfattade meningar och min rädsla för det olika. Ett angenämt, men inte alltid enkelt jobb.
Jag har bestämt mig för att alltid ge människor en chans, vara vänlig, förlåtande, öppensinnad, inte kasta skit och aldrig heller själv ta någon skit från andra. Respekten mot mina medmänniskor gäller i högsta grad även mig själv. Det är vi alla värda. Tänk på det, när du överhopas av jobbiga tankar. Du ansvarar för hur ditt liv ska vara och du ansvarar för att vara en fin medmänniska. Det vinner vi alla på. Och glöm inte att ovanliga val och olikhet är sånt som utvecklar samhället och gör det bättre.
Du klarar allt! Kram Mary
